ARBETSMILJÖ. Att förebygga stressrelaterad ohälsa är en enorm utmaning. Motion har visat sig skydda hjärnan och genom att kombinera träningen med arbetsmiljöåtgärder nås ett mer hållbart resultat.

Efter att jag drabbats av utmattningssyndrom väcktes mitt intresse för hur vår hjärna fungerar. Jag upptäckte att det finns mycket outtalad kunskap kring hjärnan och kroppens förmåga att läka och återhämta sig med hjälp av fysisk aktivitet. Jag tar därför med största intresse del av en debattartikel i SvD av Carl Johan Sundberg och Erland Colliander kring fördelarna med att integrera arbetsmiljöåtgärder med motion.

För egen del tyckte jag mig sakna tid att ta hand om mig själv – och träningen fick stå åt sidan. Hade jag kunnat förebygga mitt utmattningssyndrom med motion och kunde min arbetsgivare haft en aktiv del i det?

Hjärnan är stressad
Alla de intryck som våra sinnesorgan plockar upp ska sorteras och analyseras i vår hjärna. Om dessa intryck skapar känslor och tankar kopplade till stress sker en fysiologisk reaktion som aktiverar flera delar av kroppen via vårt nervsystem.

Mitt utmattningssyndrom kändes tydligt i kroppen och det dröjde innan jag började reflektera över att stressen startar i vår hjärna. Att hjärnan är anpassningsbar, flexibel och inte gör ont vid överbelastning gör att vi kan pressa den till max innan vi plötsligt, och till synes utan förvarning, går över gränsen.

Motion skyddar hjärnan från stresskador
Fysisk aktivitet har stor betydelse för vår hjärna. Att vara fysiskt aktivt förebygger stress och gör oss mer motståndskraftiga i stressade situationer. Regelbunden motion sänker också vår vilopuls, stabiliserar blodtrycket och stärker vårt immunförsvar – vilket sannolikt ger friskare medarbetare.

Motion ger även bättre inlärningsförmåga, vilket är värdefullt i vårt föränderliga samhälle där ständigt lärande blir allt viktigare för att uppnå målen i organisationen.

Arbetsmiljöåtgärder + motion = framgång
Sundberg och Colliander poängterar att arbetsgivare bör se god hälsa som något nödvändigt och strategiskt för organisationens framgång. Det kräver engagemang och målmedvetet arbete med långsiktiga perspektiv. Framförallt mellanchefen har en nyckelroll i processen att integrera livsstil, arbetsmiljö och ledarskap med organisationens övriga verksamheter.

Även professor Ingibjörg Jonsdottir pekar i en artikel i GP på träningens betydelse för hjärnan – men att arbetsgivare aldrig kan köpa sig fria från arbetsmiljöarbetet genom att skaffa ett gym. Tanken går hand i hand med Sundberg och Collianders debattartikel. Det är kombinationen av arbetsmiljöåtgärder och motion som ger ett snabbare och mer hållbart resultat.

Jag tyckte inte att jag hittade tid för återhämtning och träning vid sidan om studier och chefsjobb, men den långa tid som istället krävdes för att bli frisk fick stora konsekvenser både för mitt yrkesliv och mitt privatliv. Att förebygga stressrelaterad ohälsa är en enorm utmaning, men jag vill tro att det är möjligt.

Så gör ni motion till en del av arbetsmiljöarbetet

Carl Johan Sundberg och Erland Colliander ger följande riktlinjer:

1. Samordna åtgärder för arbetsmiljö och motion.
2. Ledningen bör agera hälsosamt. En bra början kan vara att ge chefer stöd i att hitta sin balans mellan livsstil och arbetsrelaterad belastning.
3. Skapa och implementera en handlingsplan för bättre hälsa och arbetsmiljö. Avsätt tillräckliga resurser.
4. Processen tas vidare till gruppen med en successiv breddning av fokus mot arbetsmiljöfaktorer. Den arbetsrelaterade belastningen minskar och medarbetarnas livsstil utvecklas i en positiv riktning.

Källa: www.hrbloggen.se